Varför heter det...

Källunge - kullarna vid kyrkan liknades vid båtar som låg med kölen i vädret.

Vallstena - valg betyder smal och fuktig dalsänka.

Barlingbo - ”de som bodde på åsen”. Bard = kant eller ås.

Dalhem - ligger i dalgången vid Dalhemsån.

Gothem - syftar på Gothemsån. Gaut = utflöde.

Hörsne - år 1304 skrevs Hyrsne. Men vad hjälper det?

Roma - rum.

Halla - klippa, häll, sten.

Ganthem - en gante var en riktig tokskalle.

Norrlanda - kyrkan låg norr om en nu utdikad myr.

Anga - något trångt, oklart vad. Anger har innebörden trång.

Sjonhem - oklart.

Kräklingbo - de som bodde i kröken eller möjligen ”dom där krokarna”, sneda, vridna, inte riktigt navlade (utan att nödvändigtvis vara på kröken).

Vänge - gärde eller ängsmark.

Östergarn - tidigare Nygarn, öster om ett äldre Gammelgarn.

Gammelgarn - smala uddar och vikar kallades garn.

Ala - hednisk kultplats. Kan också vara bildat av trädnamnet al.

Buttle - ett gårdsnamn av oklar innebörd.

Ardre - årder (plog). Plöjd mark eller att terrängen liknade ett årder.

Etelhem - ajtel betyder stenig och jobbig mark. Möjligen ansågs de som bodde i socknen vara ena riktiga knölar – ajtlar. Nu preskriberat.

Garde - gårdar, inhägnader.

Alskog - ”en skyddad plats intill åsen”. Al = ås, sko = något skyddat.

Stånga - en stång men varför just där?

Lau - ”ängsmark vid vatten” (Lausmyr) .

Lye - troligen med innebörden lä, skydd.

När - är något väldigt smalt, kanske Närsåns smala lopp vid kyrkan.

Burs - grusås.

(Källa: Ortnamnsarkivet i Uppsala och ”Gotländska ortnamn” av Ingemar Olsson.)

Text: Harald Norbelie